fredag 25 september 2015

BILDBOMB



Rödgul trumpetsvamp.


Gula kantareller.


Vacker mossa





Den här statyn står i Söderköping vid Göta Kanal. Kommer inte ihåg namnet nu. Det finns en del på andra sidan också.


Och så har jag slussat en del.




I den här båten var det tre killar som varit ute i nästan fyra månader. De har varit i Svalbard och vid Spetsbergen. En fantastisk resa. Både med att köpa båten, renovera den och så själva resan. Om du vill titta mera på vad de gjort så kolla in #expeditionsvalbard på Instagram eller deras blogg på www.expeditionsvalbard.se.




Selfie som slussvärd!


Och ibland hinner jag sticka några varv medan jag väntar på båtarna.


Här hemma fick vi påhälsning av en igelkott. Det är jättelänge sedan jag såg någon här så det var kul. Men Milla blev galen så jag hoppas att hon inte skrämde bort den.


Lite fler hösttecken.





Blomkålssvamp


En svamp som är en skönhet att titta på. Se men inte röra!


7 kommentarer:

Heidi sa...

Att jobba som slussvärd låter onekligen som ett intressant jobb:) Att du hinner sticka några varv här är verkligen grädde på moset:)

Vilka fina bilder! Hösten är också en mycket vacker tid, och att gå i skogen och hitta svamp är inte alls dumt:)

Lotta sa...

Vilken lycka att hitta så mycket svamp! Sara och jag åkte till skogen för att plocka i torsdags och vi hittade 2 blöta kantareller...men vi njöt av promenaden och det vackra vädret och vi slapp ju rensa :-) Ha en skön söndag! Kram.

entomtastankar sa...

Härliga höstbilder!!! Gillar statyn!

Annorlunda sa...

Jag är mångsysslande och kreativ människa!


Jag är en mångsysslande krativmänniska. Kattälskande, hundälskande, djurälskande småtokig 50+tant som inte kan låta bli att inspireras av allt som verkar roligt, intressant och utmanande. Jag gillar att pyssla och göra smycken, skriva, läsa, måla, teckna, sy, virka, klappa katterna, hålla på med datorn och en massa annat - tiden räcker inte till för allt. Min sämsta gren är ordning och reda, städa på freda' - men kaosforskning ägnar jag många timmar åt.
pyssel, läsa, skriva, måla, teckna, sy, skapa, dator, psykologi, antropologi, kvantmekanik, astrologi, djur, en massa annat. Jag har diagnoser: Asperger, Autism, Utvecklingstörning m.m. Att vara annorlunda liv med diagnoser! Jag bloggar för att jag vill öka kunskapen och förståelsen om Psykisk Ohälsa i samhället. Om du bloggar helt eller delvis om Psykisk Ohälsa, följ mig så följer jag tillbaks! Har Autismspektrumtillstånd, Autism, kronisk depression. Jag och vill skriva lite om mina tankar i den stora världen och och leva ett annorlunda liv och vara annorlunda! Har varit mobba hela min barn, ungdom, halva vuxna liv. Hoppas på många läsare som vill följs och följa mig i både vått och torrt! Hoppas att ni dela och sprida min blogg vidare m.m. I både glädje och sorg, jag är en lipsill för det minsta lilla egentligen så får vi ser hur det går att blogga här. För samarbete kontakta mig på min E-mail: mia2@home.se Blogg: annorlundakvinna.blogg.se

entomtastankar sa...

Gott Nytt År!

Erika sa...

Härliga bilder! Har svarat dig på ditt inlägg ang mössan. Mejla mig gärna på Erika@fingerscroched.se, så får du självklart ta del av de sista varven! Mvh Erika

Annorlunda sa...

Här på bloggen kommer jag skriva om min vardag som mina förhinder, hur jag hanterar det och förhoppningsvis hur jag förbättras. Ingen vill vara sjuk eller fångad i sina egna tankar. Skämmas över ensamhet ? Jag skäms över att jag är ensam. Till vardags säger jag det inte till någon. Jag har ju familj så när människor frågar vad jag t ex har gjort i helgen så har jag alltid något att berätta. Men jag vet inte om de reflekterar över att jag aldrig berättar om att jag träffat andra människor. På facebook skriver alla om olika familjeträffar, fester och parmiddagar de varit på. Det gör aldrig jag. Värst är storhelger som midsommar och nyår. Då "ska" man ju gå på olika fester. I bland kan man fira med släkten men det är inte samma sak. Nyår har jag firat med bara min familj flera gånger. Det är inte lika festligt att bara vara 4. Särskilt efteråt när alla ska berätta hur kul de hade på sin stora fest. Då skäms jag. Förra nyår åkte vi bort till en större stad och firade på restaurang och så. Nästan bara för att kunna säga "vi åkte bort bara vi i familjen och hade det mysigt". Typ självvald ensamhet. Det är inte lika skamligt. Varför är det så ? Finns det fler som skäms ? Det är inget fel på mig. Det är bara omständigheterna som har skapat min ensamhet. Det finns heller inga naturliga mötesplatser längre. Så varför skäms man ? Det är fult att vara ensam eller ? Ensamhet ! Undrar i bland hur det kunde bli så här. Hur kunde jag bli så ensam. Jag flyttade till en ny stad, gifte mig och fick barn. Har alldrig haft vänner. I den nya staden hittade jag inga vänner. Hur går man vidare ? Man börjar tvivla på sig själv. Vad är det för fel på mig ? Jag är helt normal, hyfsat social, trevlig och ordnat liv. Alla andra är så upptagna. Varför finns det ingen i min stad som passar mig ? Att veta eller inte vet! Att veta hur hemskt det än är, är alltid bättre än att leva i ovisshet. I alla fall
nouw.com/annorlundamamma​ Kontakt: mia2@home.se